ceciliaahanssons

Jag är så jävla rädd, vet inte hur längesen det var jag kände såhär. Alldeles för länge för att jag ska kunna veta hur man gör med känslan, förut visste jag. Nu vet jag inte riktigt. Det känns som att det stoppar mig från att göra saker och jag vill inte det. Men jag är ju sån, rädd för nya saker. Det är nästan jobbigare att bara att gå och vänta på det, som att det verkligen kommer att hända, det vet jag ju inte.
Det är inte alls säkert, men det är något som alltid hänt. Och senaste gången var det så äckligt jobbigt. Ibland blir det så jobbigt att jag inte vet var jag ska ta vägen, gamla grejer som kommer fram, inte att jag inte kommit över dom grejerna. Men rädslan att det ska hända igen kommer lite då och då.
Men jag jobbar på det. Jag försöker ialla fall.
Vet att det ligger på mig, att jag måste försöka få bort det här ifrån mitt huvud. Men när det händer så mycket annat runt omkring blir det svårt. Sen att min kropp inte verkar tycka att jag sköter om mitt liv så bra gör ju inte saken bättre. Men snart är det jullov, en sak mindre att stressa över. Snart ska jag till doktorn, imorrn faktiskt och då är det ännu en sak mindre.
Jag fixar det här. Klart jag gör.