längesen.
Datum: 2010-12-26 Tid: 20:01:32
Hon höll sina svarta skor i handen, vandrade över asfalten som ännu
var varm av solen trots att klockan var fem på morgonen. Hon brukade
gå förbi ställen som påminnde om honom , hamnen och båtarna fick
hennes huvud att spela upp filmen om dom om och om igen.
I öronen spelades Petters låt , Längesen. Och det var det också.
Tankarna vandrade alltid sin egen väg och hon kunde inte följa efter. Tappade
bort sig själv någonstans bland kärlek och svek. Asfalten började bli
kall , men det gjorde ingenting för hennes sinne var förtrollat och krossat av begär.
Hon undrar vad han gör nu och hennes hjärta kan fortfarande klappa hårt när
hon tänker på bilden av honom. Utan att hon märkt det har hon gått den bekanta
stigen till hans hus, står utanför dörren och tvekar en sekund.
Tre knackningar och sedan stod han framför honom och det var som om hon
snubblade på marken och bara dog. Precis som i sången , som i deras sång.
Han såg på henne att något var fel och hon kunde se att han undrade varför
hon inte hade några skor. Hon visste att det var för att hon fortfarande var
berusad av alkoholen och känslan av att känna sig fri.
Han väckte förhoppningar när han la henne på sängen , det fanns nu två hjärtan som brann.
Men än en gång fick hon vandra ensam, hon höll sina svarta skor i handen och
asfalten var nu kall. Klockan var sju på morgonen och hon undvek hamnen och båtarna.
Hade raderat petter ifrån spellistan, raderat hans nummer. Men hon kunde
inte radera minnet av deras tid tillsammans, trots att den viljan är stark.
gå förbi ställen som påminnde om honom , hamnen och båtarna fick
hennes huvud att spela upp filmen om dom om och om igen.
I öronen spelades Petters låt , Längesen. Och det var det också.
Tankarna vandrade alltid sin egen väg och hon kunde inte följa efter. Tappade
bort sig själv någonstans bland kärlek och svek. Asfalten började bli
kall , men det gjorde ingenting för hennes sinne var förtrollat och krossat av begär.
Hon undrar vad han gör nu och hennes hjärta kan fortfarande klappa hårt när
hon tänker på bilden av honom. Utan att hon märkt det har hon gått den bekanta
stigen till hans hus, står utanför dörren och tvekar en sekund.
Tre knackningar och sedan stod han framför honom och det var som om hon
snubblade på marken och bara dog. Precis som i sången , som i deras sång.
Han såg på henne att något var fel och hon kunde se att han undrade varför
hon inte hade några skor. Hon visste att det var för att hon fortfarande var
berusad av alkoholen och känslan av att känna sig fri.
Han väckte förhoppningar när han la henne på sängen , det fanns nu två hjärtan som brann.
Men än en gång fick hon vandra ensam, hon höll sina svarta skor i handen och
asfalten var nu kall. Klockan var sju på morgonen och hon undvek hamnen och båtarna.
Hade raderat petter ifrån spellistan, raderat hans nummer. Men hon kunde
inte radera minnet av deras tid tillsammans, trots att den viljan är stark.
Kommentarer
Trackback
